I Facebook-flödet dyker det då och då upp ”Minnen”
Detta hände 20 december 2014. Det blir mycket text då jag tagit hela inlägget från Bloggen
och lagt ut här igen. Men när jag kommer ihåg den här matchen så längtar jag tillbaka.
Hugo är 16 år och Bofors har match. Så härliga tider det var.
Vi var i Berhn Arena och såg Örebro mot Bofors U 16 Elit.
Från Bloggen:
”Oj, om denna match finns det mycket att skriva och berätta om. Richard sjuk, Lindgren på penicillin, Stålberg fortfarande med armen i gips, David Lilja med en befarad hjärnskakning efter matchen mot Örebro i torsdags och Höjer med axel fortfarande trasig efter senaste mötet med Örebro. Så var förutsättningarna inför U16-elit matchen mot Örebro. Ta det lugnt och håll siffrorna nere, så tänkt vi supportrar när vi åkte in till Behrn Arena. Själv kände jag det som att jag helst ville slippa se det hela.
Matchen började lite trevande. Örebro är ju egentligen inte duktiga och de två tidigare förlusterna berodde mer på slarv hos BIK än ÖHK:s skicklighet. Emil Eks giftiga kontringar var det som avgjorde de två tidigare drabbningarna.
1 – 0 för ÖHK kom 10 minuter in i andra. Örebro hade 17 – 4 i skott i första och kändes aningens lite bättre och starkare. Men BIK gav sig inte utan fortsatta att slita och jobba. Idag var det nya coacher och nya givar så i ett PP i mitten av andra perioden kommer den stekheta första kedjan in Hugo-Anton-Wille och Hugo gör 1 -1 assisterad av de två andra. I nästa byte gör så Wille 2-1 till BIK med assist av de två andra.
Hugo var stekhet. Oj vad han spelade hockey idag. Det är ju Emil Ek som har avgjort de två tidigare mötena och det verkade som Hugo bestämt sig för att så inte skulle bli idag. Varje byte de två var inne på proppade Hugo Emil, varje gång! Som en målsökande robot hittade Hugo Emil och med hjälp av de andra i laget så sågs det till att Emil aldrig kom i läge, några få målchanser med inte så farliga och då Max i målet storspelade så tog Max det som någon gång gick förbi utespelaren.
När det bara är några minuter kvar tar ÖHK ut målvakten men målvakten hinner inte ens ur i båset förrän Dennis Jansson snor en puck av en ÖHK:are och smart ser var målvakten är och lyfter pucken över de anfallande Örebroarna och det står 3 – 1 till BIK. Så smart tänkt och så lyckat spelat. Och där urartade spelet.
ÖHK är inte dåliga förlorare, de är riktigt rejält urusla och Emil Ek är nog värst! I en jakt på mål de sista sekunderna lyckads nog Emil sopa till minst tre BIK:are i ett byte innan han fick tag på Hugo och det urartade till ett regelrätt slagsmål dem emellan. Matchstraff igen för Hugo som förra gången han var i Behrn men denna gången fick Emil Ek följa med. Sedan pyrde det och glödde hos Örebroarna som försökte få igång flera slagsmål. Hugo berättade också att Emil på uppvärmningen hade skjutit puckar på honom. Snyggt!
Hugo gjorde i denna match sitt första Gordie-Howe-hattrick! För er som inte vet är det en assist, ett mål och en vunnen fight!
BIK missade ett straffslag och ÖHK hade inte så många farliga målchanser så den här vinsten var helt välförtjänt av BIK:arna. En ny 00: var med idag som jag inte sett förut, nr 50 Tim Royson, mycket duktig efter att nerverna lag sig. Jag tyckte också domarna var bra och skötte sig helt ok.
Hugo är verkligen Örebros lille kelgris. Johan Svidéns pappa var så ilsken på ”den där 12:an”. Vi hade en skojig diskussion med honom, tror inte han visste att vi var 12:ans speciella hejarklack. Han var illröd i fejset och ögonen stod nog ut 1 decimeter minst från huvudet. Stackars små ärliga och fina Örebroare att få stryk av dessa bönner från andra sidan Kilsbergen. Oj a det kändes gött att han var så ilsken!”
Slut på det minnet. Det kommer om 5 – 10 år igen 😉👍
