Här kommer en förklaring till att vi hittade på egna namn på restaurangerna vid besökt på restauranggatan vid Nea Chora. Uttala gärna namnen om ni kan 😉👍 Den som kommer första är den som är lättast.
Det är är ”den förste”. Italienaren med den knäppe (men trevlige) servitören. Dyrast.
Den här restaurangen drevs av en rätt vrång typ. Vrång mot personal men trevlig mot gäster.
Det här blev favoriten. Man kan undra hur många steg om dagen han som drev restaurangen gick om dagen. Han kastade in folk, han tog beställning men han bar aldrig ut mat. Å så skulle han ta i hand och hälsa.
Det är är tjejernas restaurang.
Bra restaurang. Vi åt lunch där vid något tillfälle. God mat, trevliga servitörer men det fanns alltid någon annan restaurang att besöka.
Här är det middag på gång. På tjejernas restaurang. Vi gav restaurangerna egna namn så vi skulle veta vart vi menade att vi ville gå. På denna restaurangen såg vi bara tjejer som serverade. När dessutom den lite äldre av tjejerna som verkar bestämma fick ont i en arm och gick hem blev det riktigt, riktigt trevligt att gå hit 😉👍
Pelle åt en mixad köttallrik. Jag och Barbro åt ”räkor saganaki” (stora räkor med ost). Tyvärr var Barbro inte lika förtjust som jag var/är i den maträtten.
Damen med armen var iallafall snäll och tog ett kort på oss alla 4.
Jag tycker i alla fall det är en supergod maträtt. Det är ouzo i tomatsåsen 😉👍😎
Då var vi tillbaka till Nea Chora, strax utanför Chania. Samma hotell, Christina Beach. Samma beach!
Förra året bodde Pelle och jag längst ner och kunde gå ut i trädgården direkt från hotellrummet. Denna gången hamnade vi på tredje våning. Fin utsikt.
Det fungerade ju att sitta här också.
Som sagt, fin utsikt 😉👍
Grannarna var desamma. Nu bodde vi i samma korridor, mittemot varandra. Susan och Barbro hade samma rum som förr året. Inga problem med fördelning av garderob och vem som skulle ha vilken säng. Det fixade de förra gången 😉👍
Nu ska jag berätta om Jacob Reenstierna den äldre, född Momma. Jacob föddes 1625 i hertigdömet Jülich i nuvarande Tyskland. I mitten av 1640-talet anlände han och hans bröder Willem och Abraham till Sverige. De grundade flera fabriker och handelsföretag. 1669 adlades han under namnet Reenstierna. På 1670-talet lät han uppföra Reenstiernska palatset på Södermalm i Stockholm. Han är begravd i Hedvigs kyrka i Norrköping.
Jacob grundande tillsammans med Willem en grosshandelsrörelse. Denna växte snabbt och blev den kanske största i Sverige. De exporterade främst järn, koppar, mässing, spannmål, trävaror, tjära, skinn och läder, och in i landet fördes salt, vin, kramvaror, kryddor och tyger. Handeln under dessa år skall ha varit mycket vinstgivande. På 1660-talet ägnade Jacob sig åt skeppsbyggen och anlade ett varv vid Slite på Gotland.
Men … Jacob drabbades hårt av 1670-talets allmänna lågkonjunktur, och 1674 var hans ställning så undergrävd att han nödgades frånträda arrendet av Gotland. Efter Jacobs död avträddes boet till fordringsägarna. Genom ingripande till förmån för Jacobs änka, i det att hennes arvegods undantogs från borgenärernas krav, räddades familjen från ruin.
Sonen Abraham Reenstierna (1656–1693) ryttmästaren vid Västgöta kavalleriregemente är den av Jacobs barn som är anfadern till familjen Lindquist.
Det finns mycket mer att berätta om Jacob och släkten varför det med all säkerhet dyka upp här och där i bloggen framöver.
Vapenskölden!
En egen gata i Stockholm har familjen Reenstierna också. På den ligger Hasse&Tages skrivarstuga.
Hade inte Jacob slarvat med pengarna hade vi kunnat bo här 😮😮😮 Reenstiernska palatset.
Det finns en öl med namnet! Den ska jag prova! Måste också kolla om den har med släkten Reenstierna att göra! Mer kommer det att komma.
Fotona om vädret här ovan är tagna med en särskild app som också redovisar datum, tid och vädret. Men som ni ser så stämmer det inte alltid. Appen säger 23 grader varmt och termometern mitt i solen säger 38 grader. Men lite kul är det.
Om man tittar på den här bilden ser man i horisontlinjen (där berget möter himlen) att det finns hus där uppe 😮😯
Alltså hur kommer man på att bosätta sig där?? Jag vet ju i och för sig att Sicilien är medelhavets mest erövrade ö genom historien, men nu är det 2023. (Sorry, bilderna är inte de bästa, tyvärr, för långt håll för telefonen.)
Men vi höll oss på backen och här är vi åter på favoritstället efter havet.
Ett inte alls otrevligt ställe på kvällen. Det var här vi åt den goda pastan med skaldjur första kvällen 😉👍 Å det fantastiska vita vinet.
Bukten är 5 kilometer. Häften av bukten är det bad efter men efter hela bukten är det mat, restauranger, barer, caféer, hotell, rum att hyra mm.
Är är den på väg ut. Den åkte en tur, antar med turister, varje dag.
I slutet på stranden, jag har ingen bild därifrån, låg det en marina. Det är en fin liten innanhamn bakom piren. Det blir också lätt att bada i havet då 😉👍😎
Givetvis fanns det salvataggio utefter stranden i sin röda tröjor.
Vid ett tillfälle kostade vi på oss lite mera, i dryckes väg alltså.
Vin, vatten, grappa, kaffe och denna restaurangen var den enda som bjöd på något gott efter maten och vi fick en slurk Limoncello.
Här pausar vi en stund på em med en kall öl.
Vi blev rätt så bekanta med tjejerna i baren 😉😎med tiden. Antar de trodde vi skulle drabbas av skörbjugg så helt apropå kom de och bjöd på denna skål med frukter. Gott!
Pelle åt den godaste carbonara han någonsin ätit. Italien har ju inte så mycket mjölk och grädde i sin mat. Ska man göra en carbonare på riktigt sätt ska det inte heller vara någon grädde i. Detta gjorde matletande mycket lättare för Pelle.
Pizza däremot får han passa sig för. De har ju mozzarella på pizzan, så gott 😉👍
Ännu är jag inte klar med Sicilian. Det får bli de sista bilderna där under tiden vi är på Nea Chora! Denna pasta 👍👍👍👍👍Sååååååå god.
Pelle åt pasta med musslor. Också supergott. Vi tog ett vitt vin till, också supergott! Om någon undrar vad maträtterna heter kan jag meddela att det har jag tyvärr glömt.
En o annan drink slank också ner. Här är det en Aperol spritz. Å nu kan ni det . den var supergod!
Jo då, en och annan drink slank allt ner. Här är vi på favoritplatsen ner vid stranden.